MamaTummy Day dagen, löpning och beach 2017
Hej!
Det blev en lite senare uppdatering denna veckan pga långledigt och jag har faktiskt för en gång skull hållt mig i från arbete nu när det varit ledigt, förutom somamove som jag har på lördagar,
Men förra veckan annornande ju jag ett event på gymmet för MamaTummy Day och jag tycker att det blev lyckat.
Jag hade ju så klart velat att det skulle kommit fler så att fler kunde få ta del av informationen.
Jenny Aakula kom även och föreläste om förlossningsskador vilket var väldigt intressant men också hemskt, och det hemskaste var ju inte själva skadorna i sig utan den bristande hjälpen många kvinnor får i vården.
Men tack vare Jenny och Katarina med mera så upplyses kvinnors problematik efter förlossning mer och mer.
_____________________________________________________________________________________________
Förra veckan sprang jag även milen för första gången på väldigt länge, typ 2 år. Och det kändes helt okej de första 6 km trots att jag sprang i Hallby som är sjukt backigt och slingrit och med massa rötter.
- Men sedan började jag känna av bäckenbotten eller snarare fogarna skulle jag säga i de brantaste nedförsbackarna och fick då gå nedför istället och springa där det var rakt och uppför.
Och efter det har jag även fått problem med hälen, det känns ungefär som när det går en maska på strumpbyxan rakt bak i hälen när man typ går i backar och skjuter ifrån med tårna.
Men igår körde jag trappintervaller med min löpgrupp men dock var det bara Jocke som var frisk så jag var själv med och sprang lite och då kändes det helt okej i hälen som tur var.
Dock kunde jag inte ta några stora kliv för då kände jag av höften eller fogen eller vad det är som gör ont.
Känner mig på rikigt typ 10 år äldre sedan jag fick barn, skavanker överallt.
Men det är väl bara att kriga på och det blir ju inte bättre av att ligga på soffan direkt.
Beach 2017 då.
Vad vill jag säga med den?
Jo jag tänkte på en artikel som jag såg för ett tag sedan som aftonbladet gjort. Där stod det om en tjej som gått ner 6 kg på 10 dagar, men de hade skrivit 10 kg på 6 dagar i artikeln.
Hon pressade dessutom ihop sitt lilla lilla veck på magen på första bilden och sedan på andra bilden så var hon hur deffad som helst med synliga magrutor.
Och i texten skrev hon, nu kommer jag inte skämmas på stranden i sommar,,
Nehe och det ska alla andra göra då som inte har synliga magrutor??!!
Nej.
Jag tränar kunder som vill gå ned i vikt och känna sig bekväma i sina kroppar, få mer muskler och må bättre.
Men inte tusan ska de skämmas på stranden för att de har några extra kilon!
Jag har många som jag känner som säger att de inte kan visa sig i bikni så som de ser ut nu.
Vem tusan bestämmer hur man får/ska se ut?
Alla har väl samma rätt att njuta utav sommaren i bikini på stranden oavset form, färg på huden, håret ögonen osv.
Vi ser ju för tusan olika ut allihopa. Och alla har väl något område som de inte trivs med men inte tusan ska man skämmas för det!
VI ska vara stolta över våra fantastiska kroppar oavsett hur de ser ut.
Jag känner väl inte heller att det är så enkelt såklart och jag har ju mina områden som jag inte trivs med. Och det har ju inte blivit bättre efter graviditeten. Men jag ska verkligen försöka bättra mig angående detta. Annars blir det lätt att andra börja tänka, jaha men är inte hon nöjd med sin mage, lår osv då borde ju inte jag heller vara det..
Är ni med på vad jag menar, man sprider liksom negativitet om sin kropp.
Vad skulle hända om man istället sade såhär, shit vilka grymma ben jag har som orkade springa upp för hela dunkahalla trappan. Man behöver väl inte lägga in massa andra värderingar?
Jag blir nämligen så trött på allt nedvärderande prat om sina kroppar.
Ni tjejer ska inte prata så om era kroppar. Ni och era kroppar är fantastiska oavsett form!
/ Carro